I källarplanet fanns ett rum till ett av barnen samt andra utrymmen som pannrum och tvättstuga. Numera har jag bara vardagsrummet, köket, toaletten/badrummet på nedanvåningen som jag kan utnyttja på grund av mina smärtor och rörelsehinder. Detta att inte kunna röra sig i hela huset känns verkligen hemskt, men som jag säger jag skall inte klaga det är många som bor i en lägenhet på 2 rum och kök. Jag vill ändå med detta säga att det känns jättejobbigt just det här med att ha grejer både på ovanvåningen och i källaren som jag inte själv kan hämta, jag måste be någon annan hämta dessa grejer och det är svårt att ens veta vad man har sparat på under alla år. Jag skulle behöva göra en stor utrensning bland alla grejer men samtidigt vet jag ju knappt vad som finns i utrymmena. När jag fixar och donar här hemma så är det kök, vardagsrum, toalett/badrum som jag har att ta hand om, ungefär som en liten lägenhet. Just nu är vårt vardagsrum också sovrum till både mig och Tony, detta blev verkligheten för oss när sjukdomen tog alldeles för stor plats i mitt/vårt liv. Som det är nu kan jag inte ens dammsuga utan det får Tony göra och utöver det så får han fixa en hel del annat som jag inte orkar göra inomhus, utöver detta så tillkommer även utomhussysslorna. Det var ju inte så här jag eller vi tänkte när vi köpte hus en gång i tiden. På den tiden hade jag ordning och fint städat i hela huset och var väldigt noga med allt skulle vara perfekt, så ni kan ju tänka er hur frustrerande det är att nu inte ens kunna gå upp och ner i trapporna. Visst jag slipper ju se skiten, men det stör ju mitt ordningssinne och jag är jungfru (ett stjärntecken som förknippas med att vara pedant) så ni kan ju tänka er att det känns för jäkligt. FAN vad jag hatar sjukdomen och att den till slut tog så stor plats i mitt liv.
Nu undrar ni kanske varför vi inte flyttar till en liten lägenhet men så enkelt är det inte att bosätta sig i en lägenhet när man har varit van att ha friheten med en trädgård. Jag tror att jag skulle bli ännu mer isolerad av att bo i en lägenhet och vår boendekostnad skulle bli betydligt högre än nu när vi bor här i huset.
Önskar alla läsare en jättefin lördag!
![xfyrnb[4]](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBhtWiy0rVZcF3EjXwJVXvO6UDEM3FhSUHdUaUtllecOoSRob2DmuoDA6Z6aO2xsJtKfREj7oXYZj47SGAeDEr-FiOkw5IHYShqxk-D3nbuFm5gJ-Xk4gYDsp21Oc3UDl85GQD7DL3wLWN/?imgmax=800 "xfyrnb[4]")
![glitterfy7111057T719B81[3]](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtD_NQ_A8q5hkChFUBKQU2wGE2bk8L5UGQTsEYXxTYF6owDlxg1NQdVrnjDIKjTghiAurXTN-RAb0dF5Z0iba0Al8MGlv9BpODK624yA_nsCjV_vYFlNrgzYl5fCHDfXu7Jx_mTZvEdF_F/?imgmax=800 "glitterfy7111057T719B81[3]")
Det låter verkligen tufft. Du kan inte få någon form av hjälpmedel från kommunen föe att åtminstone kunna komma mellan två våningsplan?
SvaraRaderaVardagsysslor finns ju även om du bor i hus eller lägenhet. Och att få bostadsanpassning eller lägenhet med för den delen är inte det lättaste. Jag förstår att du vill bo kvar.
SvaraRaderaKan tänka mig att det måste vara jobbigt att inte kunna vara i hela erat hus. Som andra har skrivit så har man ju vardagssysslor oavsett hur stor och litet man bor. Jag kan förstå att din trädgård ger dig mer frihet
SvaraRaderaJag kan inte sätta mig in i din situation, men jag kan förstå att det känns isolerat. Har man ett hus så vill man givetvis ta hand om hela huset och inte bara några rum. Även jag är jungfru och är riktigt pedant��
SvaraRaderaFörstår verkligen att de är tufft ! Men skönt ändå att du har lite utrymme att vara på ♡
SvaraRaderaFörstår att det känns jättejobbigt! Tänker ändå vilken tur att din man verkar hjälpa dig mycket.❤ Kan verkligen förstå att det inte är självklart att flytta. ����/Frökenny
SvaraRaderaSå jobbigt, och tråkigt såklart att det blev så. Som du säger så går ju sånt inte att förutse. Förstår att du inte kan tänka dig lägenhet heller efter att ha haft friheten med att ha trädgård att gå ut i. Men finns det inte hjälpmedel eller nåt stöd från kommunen? Men det är väl inte heller det lättaste att få i dagens läge. :/ Hoppas det blir bättre för dig snart ♥
SvaraRaderaOj, det låter väldigt jobbigt men jag tror på det du säger om att har man haft trädgård m.m så blir det nog värre av att flytta till lägenheten.
SvaraRaderaHoppas att du får en trevlig lördag ��
Förstår din frustration, det måste vara riktigt jobbigt och irriterande! Men tycker att du ska kämpa på så gott det går, precis som du säger är egen trädgård gild värt
SvaraRaderaFörstår din frustration, det måste vara riktigt jobbigt och irriterande! Men tycker att du ska kämpa på så gott det går, precis som du säger är egen trädgård gild värt
SvaraRaderaJag förstår verkligen hur du tänker och känner. Måste vara otroligt jobbigt och ledsamt att inte kunna göra allt man vill och ta sig dit man vill. Jag tycker dock att du skall ta åt dig av orden du får. För trots att du själv känner att du önskar att du kunde göra mer så tar inte det bort styrkan i det "lilla" du gör! <3
SvaraRaderaMen fy vad hemskt att vara så hindrad pga sin kropp. Att man vill mer än vad kroppen vill. Förstår att du tycker att det är jobbigt. Massa kramar <3
SvaraRaderaSå tråkigt att kroppen hämmar, när man vill mer än man kan =(
SvaraRaderaDet är verkligen jobbigt att man inte kan röra sig hur man vill och dessutom att fråga någon om hjälp tycker jag också är svårt. Det är inte lätt med dessa sjukdomar! :/
SvaraRaderaSå himla tråkigt och jobbigt att huvudet vill men kroppen kan inte.. Jag kan inte alls sätta mig in i din situation men jag förstår just den delen att vilja men man kan inte fysiskt.. Inte för att jag har ont utan för att jag är trött. Inte samma sak men kan ändå ha en slags förståelse för dig! Tycker inte att ni ska behöva flytta så länge det ändå funkar okej för dig/er!
SvaraRaderaUsch låter nästan som du är fånge i ditt eget hus, fattar att det bygger upp en frustration. Hoppas du kan bo kvar o att ni hittar en lösning som funkar bra för er alla
SvaraRaderaJag kan verkligen tänka mig att det är extremt frustrerande, finns det ingen hjälp att få från kommun eller liknande? Tänker t.ex rullstolsbundna kan ju få en hiss i trappen :)
SvaraRaderaJag kan verkligen förstå att du vill bo kvar i huset, för är man van vid att bo så och ha trädgård så är det en stor omställning att flytta till lägenhet. Går det inte att installera någon sorts hissanordning?
SvaraRaderaDet är väl lite så med saken, man har liksom inte så mycket till val oavsett om man är sjuk så lär ju hemmet fixas ändå. Så om man är "duktig" eller helt enkelt tvungen till saken känns lite som något man nog själv för fundera kring :). Jag hade gärna bott i hus :)
SvaraRaderaJag är också jungfru, men pedant är vekligen inte ett ord man förknippar mig med kan jag säga ��
SvaraRaderaSkönt att du orkar och kan göra lite hemma, men jag förstår din frustration över att inte kunna göra allt ��
Det huset där jag bor nu är ett trevåningshus. Jäklar vad svårt det är att ha det städat. Då kan jag förstå hur svårt det måste vara för dig med dina besvär. Men trädgården älskar jag mest av allt. Tror inte att jag skulle kunna bo i en lägenhet, det skulle nu efter det här huset kännas som ett fängelse ��
SvaraRaderaLåter verkligen jättejobbigt. Nästan som instängd i sitt egna hem! Min mor hade det liknande då hon var svårt sjuk. Kunde varken gå upp för trappan eller sätta sig i en låg bil. Ville så gärna ta hand om mig, städa och pyssla. Kunde enbart sitta i soffan. Läsa en bok eller se på tv. Kunde inte göra någonting. Det suger verkligen med att vara sjuk. Önskar att det var någonting vi som läsare hade kunnat hjälpa och göra för dig! :( <3 Vi tänker på dig och skickar stora styrke tankar.
SvaraRaderaJag förstår vad du menar, men du är duktig som gör lite i taget, man behöver inte ta allt på samma gång! Du tar det du orkar, jag tar alltid lite i taget här hemma när jag ska plocka undan! :)
SvaraRadera