Min längsta resa någonsin – 9:e december t.o.m. 16:e december!

Jag skulle egentligen lagt ut ett blogginlägg i fredags eftersom det då var årsdagen från när jag kopplades loss från den livsuppehållande ECMO-maskinen (hjärt-lungmaskinen) 2011. Den 14 december 2011 hade det gått 21 dagar sedan operationen den 23 november 2011 på Thorax på Karolinska sjukhuset i Solna. Läkarna hade gjort några tidigare försök att koppla bort ECMO-maskinen utan att det lyckats men
den 14 december 2011 lyckades det äntligen!! Så detta datum är något väldigt speciellt för mig, visserligen låg jag fortfarande till sängs utan att kunna röra armar eller ben, jag låg fortfarande i respirator med dialys dygnet runt och kunde inte tala men just den här dagen började det nya livet och eftersom dagens datum är den 16 december så skriver jag så långt fram i det här blogginlägget!

Tony Hansen
9 december 2011 ·
Jag har för en stund sen varit i kontakt med sjukhuset och fått besked om att dom efter mycket övervägande under förmiddagen, har valt att vänta med att koppla bort Ecmo-systemet, och först göra en ordentlig datortomografi av alla delar av kroppen. På så vis hoppas man att slippa utsätta hennes kropp för dom påfrestningar det ger att åter försöka att koppla bort systemet. Efter detta, kommer man åter göra en ny utvärdering...

Tony Hansen
9 december 2011 ·
I dag har dom gjort datortomografi på Gunilla, och dom såg då att dom gjort rätt att vänta med nya försök att koppla ner ECMO-maskinen. Dom har nu ett konstaterande på att inga blödningar finns kvar, men såg också att vänstra lunga innehåller en del gammalt blod, som måste ut först, innan man kan stänga av maskinen. Det skulle vara fullt möjligt att gå in och dra ut dessa små "gummiaktiga" blodrester, men med risk att man skulle rispa upp nya sår, och därmed få nya blödningar. Gör man ingenting nu, kommer kroppen själv att göra sig av med dessa rester av blod, så läkarteamet har valt den "långa" vägen, att låta kroppen själv få göra sig av med det.. Det kommer ta några dagar, men dom menar det är bättre att vänta, än att tillföra mer skadar genom kirugin... 4-8 dagars väntan är vad som står på tur nu, innan vi kan se resultatet. Men den som väntar på något gott...
Händer det något nytt, kommer jag tillbaka med mer info om läget...
Vi (Gunilla & jag) önskar er alla på FB en riktigt trevlig helg, så får vi alla försöka koppla av lite.. Stor kram till er alla ♥♥♥

Tony Hansen
10 december 2011 ·
Kvällens kontakt med sjukhuset har givit nya förhoppningar för nästa vecka, när dom skall försöka koppla loss Gunilla från ECMO-maskinen. Man har hittat och åtgärdat ett problem med varför hennes vänster lunga inte riktigt ville hänga med, och det ökar ju chanserna att lyckas denna gången... Dom har också bytt ut vissa av Gunillas mediciner, som har gjort henne lite mindre blödningsbenägen, så dom har kunnat hjälpa till med att få bort mycket av det levrade blodet som sitter i lungan, eller rättare sagt satt i lungan. Nu gäller det bara att invänta och se hur stabilt man kan få läget inför ett ankommande försök att slippa maskineriet...
Bara att hålla tummarna nu...

Tony Hansen
11 december 2011 ·
Skönt att få vakna på en fin söndag, och se att vi inte haft varken snö eller storm.. Frukosten är avklarat, så nu gäller det bara att ta en snabbdusch, innan det blir dax att åter bege mig till sjukhuset och hälsa på Gunilla, och "överösa" henne med hälsningar från alla våra vänner här på FB, men också ett par särskilda hälsningar från våra underbara barn, som tar hand om all marktjänst hemma... Vad skulle man göra utan vänner och familj..
Önskar er alla en fin dag... och tack för att ni finns…

Tony Hansen
12 december 2011 ·
Så har jag igen varit inne på sjukhuset. Snart är man ganska känt där, känns det som, för nu behöver man inte berätta vad man skall när man kommer dit.. Alla vet vem man är, och vart jag skall  :)
Hennes läkare kom direkt när jag var där, och vi gick ut och pratade en stund. Läget börjar bli allt stabilare, och dom små blödningarna hon hade är nu helt stoppade. Man ser också att Gunilla har fått mycket bättre färg i ansiktet, och ser inte lika blek ut längre.
Båda lungorna arbetar ganska bra, och man ser nu tydligt dag för dag på bilderna dom tar, att luften kommer längre och längre in i vänstra lungan, och den börjar fyllas ordentligt vid varje andetag… så nu återstår att se om dom klara av att syresätta ordentligt ännu. Preliminärt kommer försök att ta bort ECMO-maskinen på onsdag.. Bara att hoppas det går denna gången...

Tony Hansen
13 december 2011 ·
Så är ännu en dag på väg mot sitt slut, och det har varit en vacker dag med mycket luciasång, fast både blåsande och regn.
Även på sjukhuset var det en fin stämning, och man kunde inte annat än bara njuta av det.
Allt var ju bra i dag med, och man ser nu lite sakta hur Gunilla börjar reagera. Lungorna ser bättre ut nu, och hon har börjat hosta till lite. Det är ju ett bra tecken, då hon själv känner dom små blod- och slem- klumpar som nu börjar lossna, och skall upp.
Vad gäller morgondagen, var dom tyvärr tvungna att skjuta fram en dag på grund av att operationsavdelningen inte hade möjlighet att göra det i morgon. Det kan ju bli lite trångt även där, och det får ju man respektera, även om vi nu är ganska taggade att få göra ett försök att få bort maskineriet...
Vi får hålla en "vilodag" i morgon, och komma igen med full kraft på torsdag..
Ha en trevlig kväll mina vänner.. Vi hörs säkert av under morgondagen...

                           

Tony Hansen
14 december 2011 ·
Dax för en uppdatering.. Ändrade planer... igen... Men denna gången positivt...
Dom ringde just nu från sjukhuset och talade om att 1:a planen kommer gälla, och att Gunilla nu är på väg in på operationsavdelningen för att göra ett försök att ta bort ECMO-systemet... NU gäller det... Håller alla tummar jag har för att det nu skall lyckas...
Svaret kommer här, så fort jag bara får det...

Tony Hansen
14 december 2011 ·
Så har läkaren hört av sig från sjukhuset, och beskedet jag fått är att dom nu har kopplat väck maskinen, och den första timmen efter detta, ser lovande ut. Håller värdet sig i kväll, när jag får nästa "uppdatering" har vi kommit upp över första tröskeln…

Tony Hansen
14 december 2011 ·
Läget är nu i kväll ännu stabilt. Gunillas puls har under kvällen varit lite högre än innan, men det har ju sin förklaring, då allting nu skall börja arbeta självständigt. Hon är också mycket tröttare än vanligt, men det tror jag hör till. Doch skall vi räkna med att vi kommer få ett litet tillbakaslag för eller senare.. Allt enligt dom erfarenheter dom har av det. Vi får se om nattens vila och timmarna som går kan ge oss mera säkerhet i det hela… 
Önskar er alla en skön natt, men glöm nu inte att hålla kvar tummarna :)
KRAM PÅ ER, Vi älskar er alla ♥♥♥

Tony Hansen
15 december 2011 ·
Natten har för mig varit ganska orolig, och det var svårt att sova. Får nog vila en stund, innan det blir dax att bege sig iväg.
På sjukhuset har man jobbat febrilt med att hålla koll på allt. Man hade sett att det blivit stop i slangen till dialysmaskinen, som skall hämta ut vätska från kroppen, men det hade lugnt och stilla åtgärdats.
Nu på morgonen sover Gunilla fortfarande, och allt är lugnt och under kontroll. Värdena ligger bra, och vi ser nu fram emot nästa steg...

Tony Hansen
15 december 2011 ·
Efter att ha varit på sjukhuset i dag, känner man sig ganska så uppåt..
Gunillas blodvärde har under dagen varit bättre än vad man räknat med, och det till trots att man försökt dra ner värdena genom att minska på medicineringen. Hon visar nu genom detta försök, att hon har mycket kraft i kroppen kvar.
Planeringen i morgon blir att ta bort slangen i halsen, så att hon skall få testa hur det är att prata lite igen.. (Jag varnade läkaren, och sade till honom att skaffa öronproppar ;-) och han lovade att sätta en fram en hel påse, så vi slipper höra henne nu ... Gott betyg till honom )
Skämt åt sido.. Man kan inte mer än glädjas över hur stor skillnad det är på i går, och i dag. Hur långt vi än har kvar, så är det ett framsteg, och det får vi glädjas över...
Sov nu gott alla vänner, för det kommer jag göra i natt.. Både av glädje men ochså av trötthet efter förra nattens besvär..
Natti natti ♥♥♥

Tony Hansen
16 december 2011 ·
Dagens uppdatering från sjukhuset..
I dag har Gunilla varit ur sängen i en halvtimme... Jaja.. inte uppe och går på golvet, men dock uppe och sitta, i en speciell stol som långsamt skall träna henne att sitta upp. Det gäller ju att ta det försiktigt nu, så vi inte får några bakslag..
Det är ju bra för kroppen, men också för lungorna att slippa ligga ner hela tiden.
Allt verkar fortfarande ganska stabilt, och nu gäller det verkligen att peppa henne till att kämpa hårt.. Det kan ju vara så, som läkaren sa, att hon har fått så mycket tid att vila, att hon kommer repa sig fortare än man tidigare räknat med. Läkningsprocessen fortgår ju även när man ligger och vilar..
Nu blir det snart dax för lite mat här (gud vet vad man kommer göra för något i dag :) ), innan det blir återbesök hos henne, och överlämna alla varma kramar och hälsningar som skickats..

Tony Hansen
16 december 2011 ·
Då har även denna dag, ja till och med denna veckan gått, och jag har precis lämnat lasarettet för denna gången. Helt otroligt att man är lika välkommen kl 6 på morgonen som nu på sena kvällen...
När jag kom dit, och kom in på salen där Gunilla ligger, möttes jag av ett underbart smil som jag så väl känner igen... Ja, det var Gunilla som tittade rakt på mig, och smajlade riktigt stolt.. Stolt över allt hon klara av i dag, som hon i förgår inte ens ville höra talas om.. Och hon har i dag fått smaka på sin favoritdryck.. Loka mineralvatten...
I kväll gjorde vi också ett försök att hon skulle få säga någonting, men det var en väldig svag hes röst, så det gick inte förstå ett ord.. En sak som var bra med försöket, var att hon fick lov att hosta till riktigt, och hostade upp en hel del slem... Det märktes hon var lättad av att få upp det, för när vi återgått till att hon fick andas i maskinen igen, ville hon prova igen... Kämpartagen kom verkligen upp i henne, men men sjuksköterskan avrådde ytterligare försök i kväll, och fick lova henne att nya försök görs i morgon...
Nu känner jag verkligen igen henne, och hon har mimat en sak till mig i kväll... "Jag vill hem", och sen tittade hon smilande på mig, mens hon sakta blev sömnigare och sömnigare och till slut somnade, helt utmattad av dagens "hårda arbete"...
Ha en fin kväll nu alla ni därute, som tror på underverk..... Sov gott, så hörs vi i morgon

Fortsättnig följer…