En sommardikt!

En fin sommardikt till Er alla!

Visst minns vi somrarna som barn
som alltid soliga med himmel blå
Vartefter som vi växte upp
blev sommaren mer blöt och grå

Somrarna när vi var barn
var jättelång, tog aldrig slut
Nu hinner vi knappt börja den
förrän den nästan tagit slut

Och tänk så tidigt vi gick sta'
och tog årets första dopp
Nu räcker det att doppa tå'n
- det är för kallt för skröplig kropp

Vi hoppade och skuttade
bland blommorna på ängen
Nu har vi blivit tröttare
och orkar knappt ur sängen

Fotsulan var härligt hård
efter barfotamarsch i grus och sand
Nu har vi alltid skorna på
utom kanske på gräs ibland

Blåbär plockade vi glatt
så hakan den blev blå av bär
Nu plockar vi i hink och bytta
nu bara handen fläckar bär

Pinnglass, päron och vanilj,
hörde alltid sommar'n till
Nu dricks kaffe med avec
efter potäter och sommarsill

Nu stundar ännu en sommar för oss
med myggor och bryggor och sommarvals
se till att ta för dig av värme och sol
för regnet - regnet? - minns ingen alls
- Agneta Hytteman -

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna fina dikt hittade jag på nätet idag, och det stämmer så bra hur man upplevde somrarna som barn!

Kram

Nilla