Marknadsdag.

    

Solen skiner och idag blir det nog till att besöka 
“Krämarmarknaden”  under “Killebomfestivalen”, men inte förrän i eftermiddag, dottern jobbar till klockan 15.00 och efter det skall hon komma för att hämta “Skorpan”, så tills det måste jag vara hemma i alla fall. Ett par timmar på marknaden skall jag väl hinna med i alla fall, och det räcker säkert för min del, det finns i några marknadsstånd som jag vill besöka, en del försäljare återkommer ju år från år, och man vet ju var dom står, dom brukar ha sina givna platser. Under den här marknaden som är i själva innerstan, flyttar också affärerna ut en del av sin försäljning utanför butikerna, och det är ju också kul att titta på deras saker. Jag skall också köpa korv till svärsonen, det har jag lovat honom, han älskar nämligen korv. I övrigt har jag väl inte helt klart för mig om det är något som jag skall köpa, men det är i alla fall kul att komma ut och se allt, som finns.

Förr i tiden, så for gubben och jag runt och bevittnade många marknader i Skåne och Blekinge, det började med marknad i Mörrum den 11 maj, sen blev det, Holje Marknad i Olofström, detta också i maj månad, efter det kom Broby Marknad, första lördagen i juni, sen brukade vi vissa år i juli även besöka Tosia Bonnadan i Ronneby, vi var nästan varje år också på
Hästveda marknad, och så naturligtvis, marknadernas marknad, Kiviks marknad, dessa marknader också i juli månad, det finns säkert någon marknad som vi besökte som jag har glömt i min uppräkning, men det blev ganska många bara dom jag har nämnt här, man blev faktiskt ganska trött på marknader till slut, eftersom
många av sakerna som såldes var ju likadana på alla ställen, och mycket “krimskrams” fanns det överallt, men det är väl det som hör till det hela.

Nu skall jag fixa mig något att äta, sen blir det till att städa undan lite här hemma, efter det lär jag behöva en dusch så att jag är  fräsch när jag skall ut bland folk.

Avslutar med en fin dikt av Harry Martinson:

SOMMAREN

Gräsen snärjde sig samman
föll i varandras armar,
började sammanflätas till valv som dolde bäcken.
Nedsänkt i sommarens klädnad
flöt den utan att höras,
glimmade bara fram likt en silverkedja.

I sommarens mitt var blomman sig själv,
hennes vingslag var sommar.
Från grodd till frö var hon på flykt
med röda vallmovingar.
- Harry Martinson -