Så är det fredag igen å jisses så fort dagarna har gått den här veckan. Det är väl inte så konstigt att dagarna försvann snabbt med tanke på att min vecka har varit ganska händelserik.
I måndags blev jag ju inlagd på Hjerteavd på Skejby Universitetshospital och i tisdags var det dags för ballongvidgningarna av kärlen i mina lungor. Jag var uppsatt som nummer 2 på listan för ingrepp så jag fick vänta tills klockan var lite över 12:00 innan det var dags. Det blev också lite försenat eftersom nålen som dom hade satt i armen redan på tisdagen satt fel. När sköterskan skulle ge mig premedicinering med allergimedicin på grund av min kontrastallergi skulle hon först spola igenom nålen med koksalt men när hon gjorde det började det göra ont. Det sved och det blev en utbuktning i huden så med andra ord var det dags att sätta en ny nål, men jag är väldigt svårstucken och har små kärl som ofta går sönder så dom fick tillkalla personal från anestesi (narkos) för att sätta den nya nålen. När den nya nålen var insatt var det dags för ingreppet med ballongvidgningarna som det var 3 läkare inblandade i denna gång. Ingreppet tog 3 timmar och det gick bra… läkarna kunde ballongvidga 3 stora kärl men när dom skulle ballongvidga det 4:e kärlet blev det problem eftersom det var hårt av ärrbildningar från gamla proppar och därför fick dom i stället sätta in en
s.k. “stent”. Läkaren som satte in stenten var van vid att sätta stentar i hjärtats kranskärl men hade aldrig tidigare gjort det i ett kärl i lungorna, så även denna gång fick jag vara lite av en “försökskanin”. I dagsläget har dom inte fler planer på att göra mer i Skejby men läkarna skulle kontakta min läkare på Universitetssjukhuset i Lund och sedan får vi se vad som händer. Jag har fått reda på att det kan ta någon vecka innan jag kommer känna av en förbättring, men det finns inte heller någon garanti för att jag kommer att blir bra. Nu har läkarna på Universitetssjukhuset i Skejby gjort totalt 7 ballongvidgningar och satt in en stent i ett kärl i mina lungor så förhoppningsvis skall det blir en förbättring. Jag vet ju att jag aldrig kommer att bli helt bra med denna sjukdom (CTEPH som betyder att jag har kronisk lungemboli) men jag hoppas ju i alla fall att jag blir så pass bra att jag kan slippa använda syrgas dygnet runt.
Här ligger jag och väntar på att det ska bli dags för ballongvidgningarna.
I onsdags var det dags för mig att åka hem från sjukhuset. Tony kom ganska tidigt till avdelningen så vi körde hemåt redan vid 11-tiden. Vi körde i stort sett hemåt i ett sträck med några korta pauser för att handla lite dansk mat. När vi kom hem var vi ganska hungriga så vi åt lite danska smörrebröd till middag och sedan lade jag mig till sängs eftersom mina ben hade svullnat mycket på grund av den långa bilfärden. Jag tänkte ligga och kolla lite på TV men jag slocknade ganska omgående när jag väl landade på kudden.
Dags att lämna sjukhuset!
Igår fyllde vårt äldsta barnbarn (Alva) 7 år. Hon skulle inte ha något kalas igår men vi bestämde i stället att vi skulle gå ut och äta lite gott med henne. Tony och jag körde ner till Kristianstad där vi sammanstrålade med Anette, Christer och Alva för att äta på China Wall. Vi överlämnade några presenter till Alva, men i övrigt blir det firande en annan dag när alla i familjen är lediga och kan komma på hennes kalas.
Idag har Tony och jag fixat lite här hemma på förmiddagen. På eftermiddagen tog jag en välbehövlig dusch och Tony körde ner till Åke för att hjälpa honom med skrivaren till hans dator. Nu har vi bara lite smågrejer som vi skall fixa innan det är dags att börja laga mat. Ikväll har vi tänkt att vi skall äta lax, potatis och sås samt lite grönsallad till middag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar